Livet pa floderna

Efter Baños akte vi ner mot djungeln igen, denna gangen till Tena dit det faktiskt gar vagar hela vagen fram. I alla fall beskrivs fenomenet som vissa hade misstagit for en uttorkad flodbotten som vagar och det ar allmant accepterat att kora bade buss och bil pa dem. Vi rekommenderar inte att ta nattbuss denna strackan, inte heller den mellan Tena och Quito, med tanke pa den omedelbara risken for hjarnskakning om du lutar huvudet mot nagot alls, elller Gud forbjude mot nagot sa hart som ett fonster. Daremot skulle vi bada kunna komponera ihop minst 100 smickrande sidor om sjalva staden och saklart om de omgivande floderna!

Floderna ar alla dopta till olika namn som vi varken kan uttala eller komma ihag, daremot minns vi farten, adrenalinet, guiderna, vattenfallen, de enorma fjarilarna som foljde oss och den majestatiska naturen.

Vi borjade med tva dagars kayakskola dar vi skulle lara oss att rulla ratt efter vi valt (Kent fick in tekniken, jag lyckades nan gang da och da. Skyller pa att han fick fler forsok..), forsta floden och vad som skapar vilken sorts strommar och med vilken vinkel det ar mojligt att korsa dessa strommar. Det ar helt annorlunda att sitta i en kayak jamfort med i en raft, du ar helt utelamnad till dig sjalv och dina egna beslut, och det ar alltid du som tar konsekvenserna av vad du gor. Detta innebar i borjan att man spenderar en hel del tid upp och ner for man raknar fel, eller blir tagen av strommen, eller kanske glommer att lata vattnet passera ordentligt under sig i stallet for over sig. Resultatet blir i alla all att man far simma och dra kayaken efter sig tills man fatt in rollen.
Detta pysslade vi med i tva dagar som sagt och blev tillrackligt bra for att ta oss ner for en niva 2+ flod (skalan gar till 5). Efter det hade vi inte rad med fler dagar pa floden tyckte vi, men den snalla pappan som styr familjeforetaget River People (rekommenderas pa langden och tvaren av allt och alla som nagonsin akt med dem, dirvs av en irlandsk familj som kom hit for 15 ar sedan och som lever for floderna) visste mycket val att vi ville mer och gav oss tillrackligt mycket rabatt for att vi, om vi skippade vissa maltider, skulle ha rad med tva dagar till.

Det blev tva dagar rafting med en grupp otroligt valbargade ryssar, det var lite av en trotyr att se dem ata sin gourmetfrukost nar vi satt dar med varsin ostmacka, men dom var ganska duktiga pa floden och allmant trevliga typer. Vi akte ut pa tva olika niva 4 floder, varav jag hade varit pa den ena forra gangen jag var har. Den var battre sist for det var mer vatten i den da och alltsa mer fart, men en dag pa floderna ar aldrig dalig.

Efter 4 dagar ute och inga fotobevis pa grund av att kameran drunknade (nu 5 dagar senare har den antligen torkat och fungerar igen) sa lamnade vi Tena for Quito. Har har vi fatt en ny huvudstadsplopp, eller i alla fall Kent, en annan har ju varit har forr, och planen ar att hanga kvar har nagra dagar och traffa lite folk jag kanner sen fora gangen. Idag har vi aven tagit vara forsta seg i den norra hemisfaren pa tva manader nar vi akte ut till ekvatorn, dock kanndes det fortfarande ganska avlagset Sverige och de verkligt nordliga breddgraderna. Vi har en sisadar 25 grader pa dagarna, och hur mycket tomtar och julpynt affarerna an borjat slapa fram sa ar det fortfarande langt ifran vinter har!