måndag 1 mars 2010

Bye bye Argentina...

Sa har ungefar sex veckor efter ankomst till detta nya paradis ar det sa dags att lamna landet och bege mej norrut till gamla goda Ecuador. Sista veckan har har jag spenderat i Buenos Aires och mest tagit det lugnt, varit magsjuk, gatt pa fotboll och traffat lite polare sen tidigare pa resan.

Att ga pa hemma match i La Bombonera for att se Boca Juniors ta emot Estudiantes bjuder pa precis sa mycket kaos som ni alla forestaller er. Det var jag, Maradona (han har en egen stol dar han sitter varenda hemmamatch fortfarande), tre engalska killar och 45 995 st andra som bestamde oss for att spendera fredagskvallen pa detta satt. Stadion La Bombonera har ca 3000 sittplaster, och ar faktiskt inte mycket storre an Olympia hemma, vilket gor att det blir ganska packat med43 000 folk som star, och hoppar en sa hoppar automatiskt alla, det ar inte pa nagot satt ett val inblandat dar.

Aventyret borjade med att jag och tre engelska killar inte lyckas fa tag i nagra biljetter, och satter oss i narheten av stadion pa en restaurang och sorjer detta. Som tur ar har vi en klantig servitor, och som plaster pa saren erbjuder han oss att kopa varsin biljett till kvallens match som han har, visserligen for ett brutalt overpris, men anda. Killarna lever och andas fotboll hemma i england, sa efter en stund har vi overtalat oss sjalva till att tro att biljetterna ar akta och inhandlar vars en...

Det blir kvall, snart dags for inslapp och nu ar vi nervosa, folk har sagt till oss att vara biljetter ar falska men det finns bara ett satt att riktigt veta, genom att kora det genom maskinen i entren. Vi holl andan, stoppade in biljetten, och yeeeha, gront ljus!
Vi tar plats pa anvisad stalaktare, och snart ar det tydligt att vi ar mitt i klacken. Josses, La Boca ar stadens fattigaste omrade, killarna har har arr i ansiktena och fa tander i munnarna och det ar inte lage att ta mycket bilder. En minut innan lagen kommer in pa plan ar de fardiga med att sla in hela denna laktaren med banderoller, trummorna borjar spela och alla borjar sjunga, hoppa och bete sig hysteriskt. Det ar helt galet, tyvarr har lag inga bilder att visa men googla det sa far ni se klacken en typisk match. det sjungs varje sekund som matchen spelas, fran min plats kan jag se ungefar halva planen men det ar langt ifran alla dar som tittar pa spelet anda. Sa stamningen var pa topp, Maradona satt pa sin gula stol och tittade ut over planen uppe pa sin laktare och killarna och jag larde oss nastan nagra av sangerna. Det kunde varit en perfekt kvall om det inte varit sa att killen brevid mej blev obehaglig pa slutet och borjade hota med bade ran, knivhugg och drap om vi inte gav honom pengar. Detta gjorde vi, vi hade inte sa mycket med oss sa forlusten blev ca 100 SEK sa det far man val se som billigt. Vi tog oss ut ur stadion och gick bort till narmsta polis tills han forsvunnit, da vi tog taxi till hostelet och lugnade ner oss med lite choklad. Vi ar alla oskadda, det var coolt att ha varit mitt i det kaoset men det ar annu coolare att komma ut darifran for att beratta historien, sa det ar ingen plats som rekomenderas. Det hela var inte sa farligt, vi skotte det bra och vi raknade med att bli av med lite pengar dar inne sa vi blev inte valdigt forvanade. Men ar ni har, ga och se en match, det ar en grym fest!

1 kommentar:

Anna Hellström sa...

Hej Annelie!!! ledsen att jag varit dålig på att kommentera, men nu skriver jag i alla fall några små rader till dig:) så sjukt häftigt allt verkar vara! Nästa gång borde du minsann packa ner lilla mig i väskan:) Tänkte massor på dig nu allt med skalvet, skönt att höra att du mår bra i alla fall:) Saknar dig lite här hemma. Men så himla coolt hela resan. Lite avis e jag allt:p hihi världens största bamsekramar!!!